Mörkret har sedan länge sänkt sig kring huset. Stjärnorna tindrar och snöflingorna faller sakta mot marken. Inne i huset sitter pappan försjunken i en god bok med en single malt balanserandes på stolskarmen. Detta samtidigt som barnen ligger utspridda över golvet med var sin bok och mamman ligger med slutna ögon i badkaret och njuter av tystnaden.
Plötsligt hörs ett svagt tutande som blir allt starkare och starkare.
Mamma: KAN NÅGON SVARA I TELEFONEN! JAG LIGGER I BADKARET.
Övriga familjen: *Ingen rör en fena*
Mamma: HAAAALLLLLÅÅÅÅÅÅ!!! KAN NÅGON TA TELEFONEN?!
Övriga familjen: *Fortfarande inte någon som rör en fena*.
Tutandet tilltar.
Mamman: FÖR H-E SVARA DÅ!!! HAAAAAAALLLLLLLLLLÅÅÅÅÅÅÅÅ!!!!!! F-N, JAG VÄNTAR ETT VIKTIGT SAMTAL. STOOOOREEEEEEBROOOOORRR.
Storebror: Va?! OK, JAG TAR DET!!!
Storebror kastar sig upp och rusar mot telefonen.
Lillasyster: Aaaaaaaaaaajjjjjjjjjjj!
Storebror: *Trillar över Lillasyster*
Lillasyster: Paaaaappppaaaaa, Storebror trampade Lillaysyster!!!
Medan tårarna flödar på Lillasyster reser sig Storebror upp och får till sist tag i telefonen.
Storebror: Hallå? Hallå? MAMMA DET ÄR INGEN I TELEFONEN!
Tutandet tilltar ytterligare.
Mamman: VAD F-N SYSSLAR NI MED?! KAN INTE NÅGON TA DEN J-A TELEFONEN. H-E!!!
Storebror: Det är billarmet!!! Jag fixar det! MAMMA, DET ÄR BILLARMET!!!
Varefter storebror kastar sig ut genom dörren och rusar mot bilen. En minut senare är han tillbaka med andan i halsen.
Storebror: Pust, det var inte billarmet. MAMMA, DET VAR INTE BILLARMET!
Mamma: VA?! DÅ MÅSTE DET VARA BRANDLARMET!!!
Storebror: VILKET BRANDLARM?!
Mamma: VADÅ VILKET BRANDLARM? BRANDLARMET SÅKLART.
Ungefär exakt vid denna tidpunkt förpassade sig en vansinnig mamma ur badkaret för att se till att brandlarmet förpassades till de sälla jaktmarkerna.
Bara för att upptäcka att vi inte har något brandlarm.
Och att vi inte heller har något larm till bilen.
Och att vår telefon inte låter "tut-tut" utan ”ring-ring”.
Däremot har Storebror fått en klockradio som han pillat med de senaste dagarna.
Och den låter ”tut-tut”. Mycket "tut-tut".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Hihihi! man ska inte omge sig med för många prylar som låter! :-)
oj, oj, oj....
om du vill ha en fin bild till din nästa godnattsaga så kan du hämta den hos mig! *tipsar*
näeee, stackars mamman i badet... Fyyy på er hela familjen... Å stackars Lillasyster också... Men ÄNTLIGEN är du tillbaka! ;-)
Hahaha!
Kommer att tänka på när jag ringde vaktmästaren för att vårt brandlarm signalerade låg batteri nivå. Det hela var mycket märkligt eftersom brandvarnaren var helt ny.
Vaktmästaren monterade ned varnaren men det fortsatte pipa...från reselarmet som låg i städskåpet. Vår vaktmästare hälsar alltid på mig med ett brett leende nuförtiden.
*asg* Tänk så familjerna behandlar sina mammor
Skicka en kommentar