Storebror är på god väg att bli en riktig "skater".
Intresset finns. I kvadrat.
Känns sådär som förälder.
Blockflöjt hade känts lite tryggare.
Förhoppningsvis nöjer han sig med att åka. Och inte läsa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hahaha! Du är rolig du. Och naiv, tror jag minsann. :-) Men det finns faktiskt värre också.
Aha: Jo, lite naiv är jag nog. Men det var värre förr. Var bl a helt övertygad om att man kunde styra det mesta rörande barn via uppfostran.
Sen fick vi barn. Och där rök den teorin.
Sandra: Jag har åkt. Med inlines. Skulle visa hur det går till. Rakt upp och rakt ner. Med en demolerad höft och en f d mobiltelefon som resultat. Så nu sitter jag på läktaren även i den delen av livet.
Hmmm! Jag instämmer! Röstar också på flöjten! Kram!
Men hallå...skateboardåkande är härligt. Så mycket bra det finns i det.
Skicka en kommentar