Smög precis förbi sovrummet med hela familjen sovandes i föräldrarnas sängar - tillflyktsorten vid åskväder. Lät som att alla sov. Tydligen avsöljade mina fotsteg mig för plötsligt hördes en ljus röst.
"Pappa är en gris!"
Jag öppnade försiktigt dörren och kikade in.
Lillasyster flinade med hela ansiktet och tillade:
"Pappa är en stoooooooor gris!Och ett läääässssskigt monster."
Så det blev en hederlig morgon-attack med kill på både magen och i armhålan.
Och en hustru som försökte avskärma oljudet med kudden över huvudet väsandes:
"F-n att man aldrig kan få sova här. Kan ni inte gå ut i trädgården eller nå´t!!!"
Vissa saker och tillstånd förblir desamma. Oavsett var man bor. Eller sover.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar