Fick precis besök.
”Salut”, så stod han mitt i arbetsrummet.
Kul att folk känner sig som hemma.
Har dock fortfarande inte vant mig riktigt.
I Svedala kunde man kallt räkna med att folk bokade tid minst en vecka innan de skulle komma på besök. Därefter ringde de någon timme före det planerade besöket och förklarade att de snart var på väg. För ett sedan anlända ganska exakt vid avtalad tidnpunkt.
Här har man tur om folk knackar på dörren innan de kliver in.
Och jag som fortfarande inte har lärt mig hur den förb-e perkulatorn fungerar.
Lär bli rödvin eller pastis som substitut.
Helt ok.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
I teorin är det hur mysigt som helst. Öppet hus, alla är välkomna. Tjoho!
I praktiken kanske inte alltid så lattjo.
Värst med den här killen är dock när man beger sig hem till honom och hans familj.
Ingen ringklocka. Inget annat heller. Man förväntas bara att kliva rätt in och säga "Tjena" ungefär.
Och det gör man ju inte som väluppfostrad svensk. Inte jag i vart fall.
Så där brukar jag stå utanför dörren och på olika sätt påkalla min ankomst.
Till dess att någon uppmärksammar mig och öpnnar dörren med orden "man vad gör Du där, det är ju bara att gå in?"
Visst.
Skicka en kommentar