Schumacher

Efter förmiddagens sklgång spenderades dagen i badets och grillandets tecken i Rumilly, en by sisådär 20 minuters bilväg från där vi bor. Grillning på medhavda svenska engångsgrillar som överhuvudtaget inte existerar i franska affärer. Därefter bad i en sjö som tydligen var full med såväl fiskar som fiskare av alla de slag. Med jämna mellanrum dök det mitt bland badarna upp fiskare som förtjänstfullt håvade in karpar i tiokilosklassen. Klart mäktigt. Framförallt för barnen som till sin stora lycka fick klappa fiskarna när de väl bärgats i land.

Utom då Lillasyster som skrynklade hela ansiktet och sade ”äckligt”.

På kvällen blev det upp till bevis på gokartbanan. En av hustruns kompisar föreslog att männen i sällskapet skulle tävla mot varandra. Två till antalet bör tilläggas. Eftersom jag aldrig varit ens i närheten av en go-kart tidigare förväntade jag mig självfallet att hustrun skulle förkasta idén. Det såg dessutom hur farligt ut som helst.

”Skitkul idé!”

Jag tittade med förvånade ögon mot henne och försökte förgäves finna stöd för att det var en urbota korkad idé. Men icke sa Nicke.

”Kom igen, det är ju skithäftigt. Klart Du skall köra. Visa L att svenskar kör bättre än fransmän.”

Efter ombyte till någon form av tävlingsdräkt och hjälm, med tillhörande skämt om storleken på kroppsdelen norr om halsen, så bar det iväg. Jag inledde starkt med att med ett par millimeters marginal missa en avspärrning av betong precis vid utfarten. Därefter blev det gasen i botten. Efter ca 200 meter passerade L mig på insidan.

Efter ett par varv flöt det på ganska bra. Jag körde även om ett par andra förare för att själv även bli omkörd vid ett par tillfällen. L såg jag dock inte skymten av vilket förmodligen berodde på att alla såg likadana ut i sina tävlingsdräkter. Efter avslutad målgång kom L fram och gratulerade.

”Det var inte så illa för att vara första gången.”

”Tack, det kändes riktigt bra. Efter första omkörningen så höll jag Dig bakom mig.”

”Ha, Du skämtar?! Jag varvade Dig två gånger efter den första omkörningen. Ett varv till och jag hade varvat Dig även en tredje gång”.

Efter kontroll med publiken visade det sig att uppgifterna var korrekta. Jag hade pinsamt nog blivit både frånåkt och varvad i kvadrat. Till Storebror ohöljda förtvivlan naturligtvis. Pappa - the loser.

Men å andra sidan så hade jag både motvind och solen i ögonen. Hela tiden!