När min hustru ”röjer”, som hon uttrycker det, ställer hon soppåsarna omedelbart utanför dörren. Därefter förpassas dessa till den gemensamma soptunnan som ligger på baksidan av vårt garage.
I går var det dags för röjning. Och soppåsarna placerades utanför dörren såsom brukligt är. Vilket vanligtvis inte medför några problem. Eller missförstånd för den delen.
Nu är dock mina föräldrar på besök.
När soporna skulle förpassas till soprummet undrade min hustru var påsen med gamla räkskal tagit vägen. Nog någon annan som varit vänlig och förpassat påsen till soprummet tänkte hon nöjt. Och funderade därefter inte mer på saken.
Idag spred sig dock en annorlunda doft. Från min mors resväska som befann sig i garaget.
Gamla-räkor-doft.
Räkskalen hade inte förpassats till soprummet. Däremot till min mors resväska. Genom min fars försorg.
- Jamen, jag höll ju på att packa. Så såg jag påsen. Och trodde att det var något Du hade köpt som skulle med till Sverige.
Luktar sådär.
Skall bli kul att se vad som sker vid incheckningen i morgon. Något larm måste rimligtvis ge utslag. Varpå mina föräldrar skall förklara. På utrikiska. Vilket inte är deras starkaste gren direkt.
”Oh, nothing to worry about. Only smell of old shrimp-skal. You know ”
Med lite flyt kommer det en nitisk flygplatsväktare och gör processen kort med ett välriktat skott i mittpartiet. På väskan alltså.
Hade blivit ett ganska häftigt semesterminne om inte annat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Detta får mig av någon anledning att tänka på en kompis till min syrra, en manlig sådan. Han blev pga överbokning flyttad till 1a klass, hamnade brevid Helena Cristensen, guuuuld läge. Tills det började lukta för jävligt,,,han insåg att det var hans franska ostar. Han är än idag överygad att om det inte varit för stanken så hade dom varit gifta idag
Skicka en kommentar